beatrice eklöf

4.2.10

nu börjar jag igen, denna gången påriktigt. mest för min egen skull, mina tankar skrivna. mycket har hänt som är svårt att prata om, lättare och skriva? mamma flyttar med mina syskon lite över 6 timmars bilresa härifrån ut i skogen och öppnar något jävla hotell? vad ska man tycka, jag vet inte. jag är väl för gammal för att bli sur. men det sårar, lämnad "själv" igen. man kanske ska bli van? att ingen räknar med en i saker, eller åtminstånde frågar om man vill med? livet har sin gång.